Viktig lärdom nummer ett

Praktik är det nyttigaste man kan göra som student! Att göra praktik är en karatekurs i arbetsplatsens verklighet. Listan av lärdomar kan göras lång men en slutsats som är extra tydlig vill jag dela med mig av.

Alla dokument som du skickar, oavsett upphovsman är du ansvarig för!

Det spelar ingen roll om du bara vidarebefodrar någon annans produkt. Upphovsmannen är oviktig, det är budbäraren som bär ansvaret för innehållet. Det spelar ingen roll om den som skrivit det är din chef, din chefs chef eller chefen för hela departementet. Det kan tyckas orättvist, men så är det.

Värden är orättvis, men det finns två sätt att bemöta orättvisan. Att gnälla om den eller hantera den. Jag har gnällt mycket, men börjar gå mot att hantera den. Vi får väl se vad som lönar sig.

Tack gud för att jag får göra praktik och göra alla misstag nu!

Sitter fast i sakerhetsradet

Sitter i sakerhetsradet och har just lyssnat pa statssekreterare Frank Belfrage framfora Sveriges anforande i samband med 10-ars jubileumet av resolution 1325. Nu ar det bara ett femtiotal anforanden kvar.. Det blir en lang kvall och jag angrar bittert att jag inte tankte pa att stoppa ner en macka i portfoljen. Overlevnadsovning i kontorsmiljo, synd att tillganlig foda fran vaxtriket ar begransat till mogglet i heltackningsmattan. Far val gora som den georgiske presidenten Saakashvili och kaka upp slipsen om det krisar.

Sveriges utrikespolitik, enligt Carl Bildt

Den som är intresserad av Svensk utrikespolitik har säkert redan uppmärksammat sveriges radios intervju med Carl Bildt, men för säkerhets skull lägger jag upp en länk.

Notera upplägget på intervjun. Bildt berättar egentligen för reportern hur värden fungerar, det kritiska frågorna börjar inte för ens i slutet av intervjun. Det leder visserligen till en sansad och intressant intervju men man kan fråga sig varför. Är det på grund av Bildts auktoritet på området?


SR intervju med Carl Bildt

14 snittar blir en middag

Mingel hos ambassadören. Hela den svenska FN-diasporan plus ett antal riksdagsledamöter från utrikesutskottet var alla hembjudna till ambassadörens residens. Inte han jag äta någon middag utan rusade dit på tom mage efter att ha färdigställt min näst sista rapport för dagen. Som tur var var det ingen brist på snittar så jag och en representant från FN-förbundens paraply-organisation som också missat middagen passade på att äta oss halvmätta skandinaviska lax- och räkanrättningar.

Våningen var för övrigt ruskigt fin.. Sverige köpte den på 60-talet och sett till avkastningen är det nog den bästa investeringen den svenska utrikesförvaltningen någonsin gjort.

Dags att sova.. imorgon är det 10-års jubileum för resolution 1325. ca 80 talare på listan och Hillary är bland de första fem.

Sov gott

Mer om den fredsbevarande insatsen i Somalia AMISOM

Såg att SvD uppmärksammade konflikten i Somalia häromdagen. Ett ämne som diskuteras frekvent i FN. Just nu pågår en fredsbevarande insats i Somalia som genomförs av Afrikanska Unionen men som sponsras FN. National Public Radio (NPR) hade en mycket bra serie reportage gjorda på plats som rekomenderas för den som är mer intresserad.

Förhoppningsvis hinner jag skriva mera om AMISOM senare i veckan.

NPR - Peacekeepers, Islamists Battle for the Soul of Somalia

NPR - Building an army in Somalia, Teaching It to Fight

NPR - After Two Decades of War, Somalia is Still Struggling

Senaste trenden i Brooklyn

Jag minns bilderna från min barndoms skogspromenader med äggmackor och en barntermos nerpackad i en ljusblå liten kånken-ryggsäck. Den var en symbol i den cykelkorgstäta vänsterförorten till Stockholm jag växte upp i, en symbol som består än idag. Döm därav min glada förvåning när jag på en hemmafest i Brooklyn ser en kånken ligga slängd i en soffa. Vem är svensken?

Nej, det fanns ingen svensk på festen. Tydligen är kånken den senaste väsktrenden i  hipsterparadiset Williamsburg, Brooklyn. Fjällräven har en butik i SoHo och kränger skäggig svensk skogsmullekänsla. 

Starkare stöd för Afghanistaninsats i Norge än i Sverige?

Svenska folkets stöd till ISAF diskuteras nu intensivt på bloggar och i media. Jag avstår från att själv ge mig in i argumentationen denna gången utan tänkte snegla lite västerut mot våra lustiga grannar som redan är NATO-medlemmar. Igår lunchade jag med min norske kollega Andreas, han kommer från den norska militärhögskolan och handleds precis som jag av militärrådgivaren vid sin delegation.

Afghanistan är lika aktuellt i Norge som i Sverige och under sommaren dog fyra norska soldater i en vägbomb. Men enligt Andreas har sådana händelser bara stärkt stödet för den norska arméns närvaro. Många förväntade sig ett sviktande stöd efter den senaste norska förlusten men icke. 

Jag gjorde ett försök att hitta debattartiklar i norska medier med halvdant resultat. VG en av Norges största tidningar hade inga debatt-artiklar om Afghanistan, men inte heller några nyhetsartiklar med tydligt negativ prägel. En debattartikel i norska dagbladet, skriven av en norsk officer argumenterar för öppenhet om den norska militära verksamheten i Afghanistan. En annan diskuterar hur norska soldaters uppträdande förändras, från fredsbevarare i blå basker till hårdhudade stridande soldater. Krigskulturen och glorifieringen av livet som soldat tycks vara det som uppmärksammats även i denna artikel. I övrigt diskuteras strategi, och hur man ska koordinera politiska och militära insatser. En artikel är nyanserat kritisk och diskuterar hur man bäst försvarar mänskliga rättigheter.

Däremot har man noterat att Svenskarna vill ut ur Afghanistan.

Detta var en ytterst kort sökning i norska tidningar, men det första intrycket är att min norske kollega tycks  ha rätt. Stödet för Afghanistan-insatsen sviktar inte i Norge på samma sätt som i Sverige. Nästa steg är ju att fundera över vad anledningen till detta är. Vet vi något som inte dom vet; eller tvärt om? Är det att de redan är medlemmar i NATO och därför inte skyr sammankopplingen till USA? Eller har man en annan syn på försvaret? Om någon har ett bra svar kan ni väl skreva en kommentar.

Wiseman har för övrigt skrivet en kort blogg-post om just stödet för insatsen.

Nu är det dags att ha en trevlig lördag i det vackra vädret!

Quinoans eller kycklingens år, det är frågan..

Tyvärr finns ingen länk att styrka vad jag nu säger. Men Bolivia driver just nu en resolution i generalförsamlingen för att utnämna Quinoans år! Med röven och en bit krita kan man lista ut att Bolivia är storproducent av Quinoa.. Chile (som antagligen inte producerar lika mycket Quinoa) ville inte vara sämre och har nu börjat söka stöd för kycklingens år!

Min fråga är om det är jordbruksdepartementet eller utrikesdepartementet som kommer driva Sveriges ståndpunkt i generalförsamlingen? Vilken minister får flyga regeringsplanet till JFK? Vem skriver talet? Säkerligen rådet stor fejd om ägarskapet av frågan mellan Calle och Eskil.

Det finns en rättslig grund för den svenska insatsen i Afghanistan

Egentligen har jag inte tid att kommentera detta just nu då jag har en rapport att skriva. Men detta får inte gå oemotsagt. En person vid namn Stefan Lindgren, en tyckare vars ända kända kvalifikation för att uttala sig i Afghanistan-frågan är att denne äger domänen Afghanistan.nu. Han hävdar i dagens SvD att det inte finns någon rättslig grund för "kriget" i Aghanistan. Det är dagens halvaste sanning. Kriget, Operation Enduring Freedom är baserat på en diskutabel juridisk grund, det är sant. Sverige deltar dock inte i Operation Enduring Freedom.

Därefter försöker sig Lindgren på ett argument kring en inbjudan från Afghanistans regering. Jag har inte heller sett denna inbjudan och målsättningen är att alla internationella insatser skall genomföras på inbjudan av "värdlandet". Nu är det emellertid så att FNs säkerhetsråd har givit sitt medgivande till insatsen. Enligt FN-stadgan har säkerhetsrådet rätten att stifta internationell lag. Således är säkerhetsrådets resolutioner  internationell rätt. Detta fastslås i FN-stadgans kapitel 7, artikel 41.

Säkerhetsrådet godkände senast i förra veckan en förlängning av ISAFs mandat i resolution 1943. Så det råder ingen tvekan om att det finns en folkrättslig grund Sveriges insats. För den som tycker det låter intressant med folkrätt rekomenderar jag verkligen Försvarshögskolans 30-poängs kurs med namnet "folkrätt i kris och konflikt". Den ger en väldigt bra grund folkrätt och det är i särklass den kurs jag haft mest praktisk nytta av under min tid i FN.

Det är viktigt att debatten handlar om rätt saker, ämnet är väldigt hett just nu det är förståeligt att alla vill "vinna". Motivet borde inte vara att besegra den andra sidans argument utan att söka sanningen. Frågan om Sverige ska stanna är inte av juridisk karaktär, den handlar om en myriad av olika problem, den handlar om mycket svåra politiska och militära bedömningar och den handlar om grundläggande värden som ställs mot varandra.

Låt debatten återgå till den verkliga substansen i frågan!

En doktorand som funderar har aldrig skadat

En tidigare klasskamrat till mig från Försvarshögskolan har nu startat en blogg som jag vill passa på att tipsa om. Han doktorerar i krigsvetenskap och studerar konflikten i Afghanistan, den hetaste potatisen i svensk säkerhetspolitik just nu. Jag tror att han kan tillföra ett intressant, systematiskt perspektiv. Ska man bli professor, borde man ju rimligtvis att ha tid att tänka betydligt mera än skribenter och allehanda yrkes-tyckare.

Mycket nöje!

En doktorand funderar

the Grind

Det är synd att jag inte hunnit skriva något på sista tiden. Det är helt enkelt för mycket att göra på praktiken! Passar jag iaf på att lägga upp några bilder jag tog medan jag väntar på ett viktigt mail. Har helt enkelt blivit en riktigt knegare. Går upp, äter frulle, knegar till lunch, skopar i mig lite grekiskt, knegar till mörkrets inbrott, hem och somna på soffan. Groundhog day! Orkade iaf ta några bilder häromdagen.. mycket nöje!

Gatan jag bor på. Om det är någon som känner igen den så kanske det är därför att Spindelmannen springer på den i den första av filmerna. Han bodde som bekant i Queens

Queens boulevard. Precis som Peter Parker går jag här varje morgon till tunnebanestationen 40 St street and Lowery för att ta mig in till den stora staden.

The 7 train mot Time Square

FN-insats i Sudan?

I ärlighetens namn, jag läser inte Sudan Tribune särskilt regelbundet, men med tanke på läget i Sudan kanske man borde göra det. Vem som ligger bakom tidningen är dock oklart. Kanske är det bara jag som är obildad som inte känner till Sudan Tribune, men jag tycker man ska ha en viss skepsism inför nättidningar med okänd upphovsman som man inte känner till.

Nu till substansen. Bakgrunden är att det skall hållas en omröstning i Sudan i början av nästa år om en delning av landet. Representanter från FNs säkerhetsråd följer utvecklingen och genomförde i Oktober ett besök i landet lett av USAs FN-ambassadör Susan Rice. Under detta möte begärde södra Sudans president Salva Kiir (han är vice president i Sudan och president i semiregeringen i södra Sudan) FN-trupper till gränsen mellan södra och norra Sudan. Nu finns det redan FN-trupp i Sudan, men inte med huvuduppgift att bevaka gränsen mellan norr och söder. Några dagar senare uttryckte Mr Le Roy, chef för DPKO (Department of Peacekeeping Operations) att FN skulle flytta trupp till olika "hot-spots" längs med gränsen när valet närmar sig. Regeringen i norra Sudan, ledd av Al-Bashir började inte direkt jubla över det beskedet, i stället varnar man FN för en sådan åtgärd.

Ordväxlingen mellan FN, Södra och norra Sudan fortsätter. Även USA är en viktig spelare och Obama har utlovat morötter om man ansvarsfullt arbetar mot fred, och piska om parterna inte följer sina åtaganden på ett fredligt sätt.

Det kan vara värt att hålla ett öga på Sudan Tribune under de kommande månaderna för att bilda sig en uppfattning om de möjliga konsekvenserna av omröstningen nästa år.

Thirteen days, bästa statsvetarfilmen

Kan bara konstatera att Thirteen days är sjukt bra! Det är helt enkelt den mest spännande händelsen i modern politisk historia, extremt bra porträtterad. Detaljerna är noggrant bevarade från den verkliga händelsen. Många av de uttalandena JFK gör i filmen är exakt vad han sa i verkligheten.  

I detta fallet är filmen bättre än boken, trots det är boken min favorit. Essence of Decision är den mest detaljerade skildringen jag känner till av Kubakrisen. En bok varje statsvetare bör ha läst. Man känner riktigt inspirationen till att arbeta för fred. Ibland behöver man bli påmind om hur nära kärnvapenkriget var och fortfarande är för tända glöden och kontrolläsa några nedrustningsresolutioner på måndag.

Flygfoto av en sovjetisk missilbas på Kuba

JFK och Secretary of Defence, Robert McNamara

The excecutive committee, ExCom

JFK och Robert Kennedy överlägger enskildt

JFK och den sovjetiska ambassadören Gromyko. Kennedy avslöjar inte vetskapen om vapnen under detta personliga möte i vita huset.

USAs FN-ambassadör Adlai Stevenson visar upp flygfoton för FNs säkerhetsråd som bevisning för de sovjetiska vapnens existens på Kuba.

Att leva i New York

På sista tiden har det blivit lite väl seriöst här i bloggen. Mycket samhällsdebatt och lite underhållning. Efter klagomål från vänner och bekanta har jag insett att min transformering till en Carl Bildt-kopia inte bara har fördelar med sig. Därför passade jag på att ta lite bilder idag när jag var och fikade med en kompis, för att ge lite NY-känsla till bloggen.

Typiskt NYC. Man vet aldrig om man kommer dit man ska. Plötsligt har dom stängt av ett tunnelbanespår. Söndagar är särskilt hårt ansatta.

Gatan heter St Marks Place och är proppad med små mysiga restauranger, mycket asiatiskt. Alla dagar i veckan, men särskilt fredag, lördag myllrar det av studenter från NYU och andra hipsters.

Restauranger i två plan, ganska udda.

Nu ska jag slappna av med lite Söndagsfilm. En statsvetarklassiker som innehåller iaf en scen från FN har jag för mig. 13 dagar med Kevin Costner i huvudrollen. Kubakrisen i modern tolkning från år 2000. Perfekt, allmänbildande nörd-film.

Sov gott!

Förändingar i säkerhetsrådets förnyade mandat för ISAF

Sveriges deltagande i ISAF är en het potatis, inte minst med det extremt förändrade säkerhetsläget som nu råder. Jag avstår från att ta ställning i den svenska insatsens vara eller icke vara, men jag konstaterar att det är en väldigt komplicerad fråga på många plan. Den rymmer flera dimensioner, en politisk strategisk fråga, en värdefråga om solidaritet till Afghanistans folk och en fråga om svenska soldaters liv och hälsa. Dessutom finns det kostnader att tänka på och i vilken insats svenska förband kan ge störst verkan. Utöver detta, som ett mörkt moln hänger frågan om det går att lösa situationen militärt. Vänstern tycker inte det, alliansen är för, försvaret tror på sin egen förmåga och Afghanistankommittén förordar någonting mitt emellan. Ibland medges lite medieutrymme åt eller annan forskare som ger en svårtolkad nyanserad bild. Och ibland tillåts någon säljare på en IT-firma i Upplands Väsby som tjänstgjorde i Bosnien på 90-talet yttra sig som "expert" på svensk konflikthantering. Jag väljer att vara extremt kritiskt till den som anser sig ha ett tydligt svar.

Självklart är det viktigt att diskutera svensk trupps närvaro i Afghanistan. Men det jag tyvärr tycker mig se att vi glömmer att Sveriges deltagande är en mycket liten del i en betydligt större insats, även om man på högre politisk nivå ibland lyfter diskussionen till den internationella arenan. Sverige har internationella åtaganden och skyldigheter. Vi bestämmer själva om vi vill stanna i Afghanistan men som samarbetspartner i det internationella samfundet har vi också ett ansvar att samarbeta. Därför är det positiv att Robert Egnell, forskare på försvarshögskolan diskuterar just den internationella aspekten på Afghanistanfrågan.

Försvarsminister Sten Tolgfors noterade häromdagen säkerhetsrådets förnyade mandat för ISAF. Han påpekar en viktig faktor, att det finns ett FN-mandat för insatsen vilket ofta glöms bort i debatten. Däremot har han inte rätt i att FN är beroende av organisationer så som EU och NATO för att bistå med trupp till dessa insatser. I vissa fall överlåts genomförandet av insatsen till en regional organisation som EU, AU eller NATO. Men FN-genomför också egna insatser och har en organisation för att leda dessa. Dessa insatser är då beroende av trupp från FNs medlemsstater men insatsen är fortfarande en FN-ledd insats. Ett exempel på en sådan insats som Sverige deltagit i är UNMIL i Liberia.

FNs säkerhetsråd är en av de viktigaste aktörerna i sammanhanget internationell fred och säkerhet. Rent juridiskt den allra viktigaste. Rent politiskt kan man säga att säkerhetsrådets vilja är den minsta gemensamma nämnaren av de permanenta fem medlemmarna och övriga valda medlemmar. Vad anser då säkerhetsrådet om situationen i Afghanistan?

Jag gjorde en snabb jämförelse av säkerhetsrådsmandatet för ISAF mellan 2009 och 2010. Resultatet ger en indikation på vad säkerhetsrådet anser är prioriterat för ISAF. Den innehåller faktiskt en del förändringar och kan man kan tydligt urskilja tre trender.

1. Tydligt stöd åt Kabulkonferensen beslut.
2. Tonvikt på att vikten av kampen mot av korruption och narkotikaproduktion.
3. Ett ökat ansvar på Afghanistan att ta eget ansvar för säkerheten i landet.

Dessa tre trender har uttrycks på flera ställen i texten utgör den röda tråden i förändringarna. Se följande nya avsnitt:

"Recognizing the commitment by the international community to support the phased transition to full Afghan responsibility for security including through the establishment of the Joint Afghan NATO Inteqal “Transition” Board to determine mutually agreed criteria to commence the Transition process, and the imperative for the international community to continue to train, mentor and partner with the Afghan National Security Forces in order to support the international and Afghan objective for Afghan National Security Forces leadership on military and civilian police operations by the end of 2014."

Här syns  fokus på internationella samfundets roll att främst träna och stödja de nationella styrkorna. Man betonar också särskilt att Afghanistan ska ha ett nationellt ansvar för säkerheten år 2014. Notera att det inte betyder att all utländsk trupp skall ha lämnat landet tills dess, snarare tvärt om. Meningen innebär också motsatsen, att utländsk trupp har fortsatt ledaransvar för säkerheten fram tills dess.

Det finns också ett par ytterligare intressanta nya stycken var av ett rör ISAFs taktik. Säkerhetsrådet uttrycker att man är bekymrade över de civila som dött. Man uttrycker visserligen att talibanerna är den främsta orsaken men inte uteslutande. Anledningen till att det är intressant är helt enkelt att det utgör en kritik mot de amerikanska trupperna. USA har ju som bekant veto i säkerhetsrådet och skulle alltså ha kunnat motsätta sig en sådan skrivning men avstod från det. I min bok tyder det på ett ökat eget ansvar för den amerikanska utrikes- och säkerhetspolitiken.

Jag rekommenderar den som är intresserad att läsa ISAFs mandat för att bilda sig en uppfattning om varför svenska trupper är i Afghanistan tillsammans med ytterligare ca 35 länder. 

När jag precis skrivit färdigt detta inlägg noterar jag att Carl Bildt skrivit ett inlägg på precis samma tema... Skrev jag inte häromdagen att mina inlägg mer och mer börjar likna Carl Bildts? Vad är det som händer med mig..

Margot Wallström i säkerhetsrådet

Det har varit en hektisk dag men jag har hunnit med mycket. Eftersom jag följer frågor om kvinnor, fred och säkerhet samt 1325 passade jag på att lyssna på Margot Wallström i säkerhetsrådet idag.

Margot är alltså generalsekreterarens särskilda sändebud (SRSG) för sexuellt våld i konflikter. Hennes kontor befinner sig just nu i en uppbyggnadsfas och imorgon kommer ytterligare beslut fattas kring bemanningen av hennes stab. Hon har dock redan hunnit ge sig ut i världen och påbörja sitt uppdrag. Hon har besökt den konflikthärjade republiken Kongo (DRK) i syfte att följa upp massvåldäkterna som skedde i början av Augusti i landets östra delar. Talets innehåll kan du läsa i artiklarna nedan.

Jag minns själv Margots sommarprat i P1 2008. Särskilt minns jag hennes talesätt "bli klok, läs en bok". Det har funnits kvar hos mig länge och jag tänker ofta på det när jag läser. Faktum är att jag läser mycket mera sedan sommaren 2008, kanske tack vare Margot. Därför kändes det lite extra kul att se henne i säkerhetsrådet och jag passade på att gå fram och hälsa och tacka för just det sommarprogrammet.

Hennes framförande var verkligen bra, en målande beskrivning och hon tvekade inte att göra rapporten mänsklig. Jag tror det uppskattades och tror att representanten från DRK och uppskattade det. Imorgon ska jag troligtvis besöka ett annat möte med Margot i en lite mindre krets. Ser fram emot det.


DN
SvD

En dag med många möten

Kom precis in till kontoret. Har gjort det till en vana att vara först, eller bland dem första. Känns som att man får mera gjort innan alla mail börjar ramla in och folk kommer frågar om saker.

Idag blir det väldigt många möten kan jag konstatera.

Inleder dagen med ett gruppmöte i SäkPol-gruppen, därefter ska jag ner till säkerhetsrådet för att förhoppningsvis hinna höra reaktionerna på säkerhetsrådets nya mandat för Afghanistan. Detta följs direkt av ett säkerhetsrådsmöte om kvinnors deltagande in fredsbyggande.

På eftermiddagen blir det möte med EU Peacekeeping experts. Ja, jag är tydligen expert, eller praktikant till experten kanske. Förhoppningsvis kommer vi i samband med detta få en breifing från Le Roy, Assistant Secretary General for Peace Keeping Operations.

Ha en bra eftermiddag!

(Varför påminner stilen i mina blogg-inlägg mer om Carl Bildts?)

Val till FN:s säkerhetsråd

Om några minuter påbörjas dagens möte i generalförsamlingen. Idag är det extra spännande då medlemsstaterna ska rösta om vilka länder som ska ta plats i säkerhetsrådet från årsskiftet. De fem platserna som är öppnas upp är en Afrikansk plats (hålls nu av Uganda), en Latin-Amerikansk plats (hålls nu av Mexico), en asiatisk plats (hålls nu av Japan) och två platser i västgruppen (hålls nu av Turkiet och Österrike). Mandatperioden är två år. Det är egentligen bara inom väst-gruppen som det är konkurens om platserna. Kanada, Portugal och Tyskland konkurrerar om två platser.

Om Tyskland och Kanada kniper de två väst-platserna innebär det att 10 av rådets medlemmar kommer vara G20-länder vilket öppnar för en intressant dynamik i världspolitiken.

Sändningen har börjat på Webb TV och trots risk för överbelastad uppkoppling ska kommer jag bevaka vad som händer.

UN Webcast

För den som vill läsa in sig noggrannare rekomenderar jag följande dokument:

Security Council Report 17 September Elections 2011

Uppdatering:

Omröstningen tycks bli mera spännande än vad som väntats! Efter en första röstningsomgång fick Tyskland mer än två tredjedelar av rösterna ( kvalificerad majoritet) vilket innebär att de fått än av västgruppens två platser. Kanada och Portugal däremot lyckades inte uppnå två tredjedelar vilket innebär att en andra röstningsomgång kommer genomföras. Dessutom hade Portugal 122 röster och Kanada 114 enligt uppgift, vilket måste anses vara en skräll om det består. Man ska dock inte ta för givet att Portugal kommer bibehålla ett större stöd i en andra omröstning. Tex kan dynamiken ändras nu när man vet att ett EU-land redan erhållit en av platserna till fördel för Kanada.

Fortsätt följa på Webcasten!

Uppdatering 2:

Nu är det avgjort! Portugal tar den andra platsen och Kanada blir utan. David vinner över Goliat. Många här i NY pratar nu om hur bra kampanj Portugal genomfört, medan stämningen innan valet lutade mera åt en självklar plats för Kanada. Det ska dock sägas att det var så jämt att det gick till en tredje omröstning, men då la Kanada ner sin kandidatur.

Jag hade faktiskt själv ett samtal med Kanadas kandidaturchef för några veckor sedan som vid det tillfället uttryckte sig rätt självsäkert kring utfallet.

DN
SvD
BBC

Nu måste jag springa iväg på ett möte!

Lång dag

Utomhus regnar det tungt och det är snart dags att lägga sig. Det var en lång dag på jobbet idag. Har arbetat under några dagar med ett tal som någon kommer hålla i säkerhetsrådet för Sveriges räkning. Egentligen borde jag kanske ha skrivit mer tidigare men jag har arbetat parallellt med andra uppgifter. Dessutom har vi väntat på information som varit avgörande för innehållet. I morse låg ett mail från Stockholm i inkorgen, dom ville ha det idag. Det är verkligen tidsödande när man inte känner ämnet ännu och måste anstränga sig för skriva bra och talvänlig engelska. Men man lär sig fantastiskt mycket på kort tid när man måste. Måste säga att slutprodukten blev ganska bra. Det tyckte min handledare också. Detta var bara ett första utkast och det ska bli intressant att se hur mycket som kommer som kommer återstå efter att Stockholm sagt sitt.

Jag börjar bli expert på kvinnor, fred och säkerhet.

Jag har börjat arbeta på ett lite större inlägg om FN:s fredsbevarande insatser som jag också avser följa upp. Det verkar bli rätt bra, så häng kvar. Förhoppningsvis är det klart imorgon eller på onsdag.

Godnatt New York, godnatt Sverige.

Dags att söka kurser

Till alla er som redan studerar, glöm inte att sista ansökningsdatum är den 15 oktober! Till alla er som inte börjat studera ännu, sista ansökningsdatum för vårens kurser är den 15 oktober!

Vis av erfarenhet från några års studier har jag idag sökt kurser inför våren. För den som inte gjort det tidigare kan jag rekomendera att göra det nu och inte skjuta på det. Sista dagen brukar alltid servern krascha på grund av för högt tryck från sökande. Det slår aldrig fel. Ibland brukar de därför förlänga söktiden med några dagar men det finns ingen garanti för det. 

Jag söker bara kurser på Försvarshögskolan till våren. Anledningen till det är att jag har för avsikt att börja jobba och bara kommer läsa för mitt eget nöjes skull. Försvarshögskolan har många intressanta kortare kurser som passar bra att läsa vid sidan av andra studier eller arbete. Själv är jag mycket för militärhistoria.

Kolla in FHS kurser för vårterminen:

http://fhs.se/sv/Utbildning/Fristaende-kurser-VT-2011/

Vad kostar det att göra praktik i New York?

Den första frågan har kommit in och det känns väldigt roligt kunna vara till hjälp för andra som vill göra praktik i New York.

Frågan var: hur mycket kostar det att göra praktik på FN-representationen.

Jag utgår i mitt exempel från att man är här under höstterminen som är ca 4 månader. Eventuellt är vårterminen längre. De stora kostnaderna är givetvis boende och mat. Men icke att förglömma är kläder, resa, transporter, uteliv och hotell eller vandrarhem innan du hittar ett fast boende. 

En tur och returresa går att få utan byten med SAS för ca 5000kr. Det går ofta att hitta billigare resor om man är beredd att mellanlanda någonstans. Numera behöver man betala 500kr extra för att få ta en ytterligare väska. Så räkna med 5500kr. 

Boende är överlägset den största utgiften. Räkna inte med något mera grandiost än ett rum i en tvåa. En av mina kollegor hyr ett rum mitt i stan, för $1200/månaden, någon annan lite längre bort (uppåt 90:e gatan) för $950. Förortspojke som jag är anser jag att man inte måste bo på Manhattan, själv bor jag i Queens och jag vet folk som fått ett rum här för $750. Räkna med $1000 om du är beredd att bo i Brooklyn eller Queens och $1200 om du ska bo på Manhattan så behöver du inte bli besviken. 

Mat kan vara både billigt och dyrt. Många av mina kollegor köper lunch för ca $6-8 varje dag. För dom pengarna får man en bra och hälsosam lunch att ta med till lunchrummet. Det snålare och onyttigare alternativet är två slices pizza och en läsk för $2,50. Billigast är såklart att laga mat hemma. I förorten kan man köpa kycklingfiléer för $2/kg. Superbilligt! Men, man ska vara försiktig med att tro att man kommer orka laga mat varje dag. Många gånger blir det sent på jobbet och tröttheten kommer som en dimma när man kommer hem. Det är optimistiskt att tro att man ska laga man varje kväll helt enkelt. Köp ett lager av snabbnudlar till middag och satsa på en redig lunch och hyfsad frukost. Räkna med en $350 i månaden i mat så slipper du stå utan matpengar i slutet av månaden.

Är man i New York så vill man ha lite extra pengar att lägga på nöjen. Via FN får man dessutom rabatt på biljetter till sport-evenemang, musikaler och annat. Till denna kategori vill  jag också räkna in restaurangbesök på helgerna. Vid första anblicken ser en middag rätt billig ut, men amerikanarna älskar att dela upp kostnaderna för att gömma totalkostnaden. Snål-alternativet House Burger för $12 landar ändå på $40 i slutändan när du räknat in, blue cheese-dressing $2, öl $6, efterrätt $8, kaffe $3 + 8% skatt och 20% dricks på hela beloppet. Räkna in en ytterligare $100 vecka för nöjen. Bor du bortom gångavstånd från jobbet, t.ex. West Village, SoHo eller Harlem, eller utanför Manhattan måste du ha ett tunnelbanekort. Just nu kostar det $90 i månaden men det ska höjas till $104 i januari. Telefon behöver man inte lägga så mycket pengar på eftersom man får ersättning från reppen med $30 i månaden för tjänstesamtal, vilket också täcker rätt mycket privata samtal.

Så en snabb kalkyl över månadskostnaderna ser ut som följande.

Hyra: $1000

Mat: $350

Busskort: $100

Nöjen: $400

Summa: $1850 i månaden. 

Den förutseende inser genast vikten av rådande dollarkurs. Just nu ligger den på 6,80 men Goldman Sachs bedömer att den kommer sjunka ytterligare 30 punkter till 6,50 inom tre månader. Kursen man själv får betala är alltid högre så räkna med att 7.00kr för säkerhetsskull. Vilket ger 12950kr i månaden i fyra månader blir totalt är 51800kr plus resan på 5500kr blir 57300kr för hela perioden. 

Utöver det kan det tillkomma extra kostnader i form av t.ex. försäkring, om man inte har det via skolan. Man behöver dessutom tillräckligt med skjortor, slipsar, kjolar, kostymer eller vad man nu anser är lämplig arbetsklädsel. Kostym och slips är standard för män skall sägas. Du behöver också bo någonstans fram tills du hittar ditt boende vilket kan ta 1-2 veckor och tänk på att ha en nödbudget för oförutsedda utgifter.

Att insupa känslan av de gula taxibilarna, ångan som stiger upp ur brunnarna och knuffas med affärskvinnor på trottoaren under fyra månader är helt enkelt en kostsam affär. NYC är dyrt. 

Det är man dockmedveten om hemma i Sverige. Därför finns SIDA:s resestipendium som garanteras alla studenter som gör praktik inom FN och vissa andra internationella organisationer. För FN-reppen är summan 25000kr. Jag vet också det finns diverse andra stipendier som flera av mina kollegor lyckats få. 

Vill man så går det!

Praktik på Konsulatet i New York

Såg att konsulatet i New York söker två praktikanter. En med inriktning på företagsfrämjande och en på kulturfrämjande. Jag tror det kan vara en riktigt rolig praktik för den som studerar företagsekonomi, kulturvetenskap eller kommunikation.

Om jag inte minns fel tog konsulatet inte emot praktikanter tidigare, bara ambassaden i Washington. Så jag tror att detta är en ny möjlighet som öppnat sig för den som vill göra praktik i NYC

.

SvD, Försvarsmakten och Afghanistan - Ett triangeldrama

Ingen har väl undgått rubrikerna i SvD om Afghanistan, och alla tycks anse sig kunniga att kommentera frågan. Så även jag. Svd har gjort detta till sin hjärtefråga, kanske på grund av försvarsjournalisten Mikael Holmström som länge följt frågan. Själv vet jag inte hur jag ska ställa mig till SvD:s rapportering. Å ena sidan är Mikael Holmström en mycket kompetent journalist som arbetat länge med försvarsfrågor. Från ett radioprogram med honom har det framgått att han är ytterst noggran och kunnig inom området. För att få den militärt intresserade att förstå hans kompetens kan man säga att han kan skilja på en pansarvagn, en stridsvagn och en pansarterrängbil. Jag har också hört från tredje part att Mikael Holmström inte på något sätt är emot Försvarsmakten, snarare tvärt om. I stället skulle han anse att försvaret löser viktiga uppgifter men att han är bekymrad över utvecklingen i försvaret. Att man ibland inte har koll på vad som hänt, att man mörkar rapportering, att man inte haft rätt utrustning (helikoptrar, bepansrade fordon mm.).

Å andra sidan upplever jag att varje fjäder blir en höna i SvD:s rapportering. Nu har man givetvis följt upp Mikaels artikel med en rad artiklar där man kritiserar flera aspekter. Man har också hittat en forskare på Försvarshögskolan som sagt att "taktiken kan vara farlig för civila" vilket givetvis hamnat överst på SvD. Man åsidosätter genast kompetensen hos den svenska styrkan på plats att göra den bedömningen. Man tycks inte heller vara intresserad av att ge ett nyanserat svar som ingriper flera av de många, svåra aspekter som konflikten i Afghanistan dras med.

Frågan är extra aktuell just nu av flera anledningar. Dels ska mandatet förlängas i säkerhetsrådet på onsdag nästa vecka (vilket jag givetvis ska försöka smita förbi och bevittna). Dessutom ska generalförsamlingens resolution behandlas inom en inte allt för avlägsen framtid. Produkten arbetas just nu ivrigt med i olika förhandlingsutrymmen inom FN. Men viktigast för svensk del är riksdagens förnyade mandat som skall ske ganska snart. I ju med att den parlamentariska situationen förändrats och Sverigedemokraterna inte tycks vara direkt positiva till insatsen måste alliansen söka stöd hos vänsterblocket. Det har rådit olika bud hos det rödgröna, frågan har ju varit en av de svaga punkterna och nu ser man ut att kunna avgöra insatsens framtid. Man kan inte säga annat än att det är politiskt spännande.

Jag rekomenderar den som tycket att frågan är viktig eller intressant, att verkligen försöka sätta sig in i den från flera olika perspektiv. Vill man se synpunkter från försvarsmaktshåll bör man kolla in några försvarsbloggar, den jag spanar in ibland heter Wiseman's Wisdoms och verkar oerhört seriös.

Afghan-nöten är svårare än vad man kan tro. Litar du inte på mig? Kolla in flödesschemat nedan:

Den numera avskedade generalen Stanley McCrystal ska ha sagt: "When we understand that slide, we have won the war".

Två handledare i NY

Idag hade jag en udda upplevelse. På morgonen meddelade min handledare att en professor från Försvarshögskolan skulle intervjua honom på morgonen. När han nämnde namnet insåg jag det bissarra. Det var ingen mindre än min lärare Kjell Engelbrekt, lärare på FHS, som också råkar handleda min uppsats. Alltså, min ena handledare intervjuade min andra handledare. Känns ju bra att man gav dom något att bonda över.

Erkänner dock att jag redan visste att Kjell befann sig i NY, skolan uppdrog honom att handleda mig av just den anledningen. Han är här under hösten som gästforskare på Columbia University. Tursamt tajmat!

Diplomater har många bollar i luften

Nu är det många bollar i luften. Jag kom hit med uppdrag; att arbeta med fredsbevarande insatser men har nu börjat inse att livet som diplomat sällan är avgränsat till ett område. Ungefär som en statsvetare, man kan lite om allt! Den viktigaste färdigheten, som jag upplever att många här besitter, är förmågan att snabbt kunna sätta sig in i ett nytt område. Dvs. läsa väldigt många rapporter, uttalanden och sammanfattningar på väldigt kort tid.

På mitt bord har nu flera ytterligare frågor landat och utöver fredsbevarande insatser och resolution 1325 arbetar jag också med Kuba-frågan och nedrustning i alla dess former. Största ansvaret just nu är att arbeta fram grunden till ett tal om kvinnor, fred och säkerhet. Det är inte helt enkelt att veta vad som sagts tidigare, vad som är viktigt just nu och vad som bara är helt fel att säga. Nu är det inte så att jag på långa vägar är den som lägger sista handen vid ett sådan tal. Men det kan ju tänkas att ett eller annat ord faktiskt stannar kvar i det slutgiltiga talet. I det senaste talet jag var involverad i spelade mina synpunkter ganska stor roll.

Kuba ska också bli spännande! Det handlar om USA:s embargo mot Kuba, en gammal nöt som inte är knäckt ännu. Det man kan säga är att förra året röstade 187 stater för ett upphävande av embargot medan Israel och USA röstade emot och Marshallöarna tillsammans med några andra ö-riken avstod sin röst. Trots detta verkar det som debatten kan bli rätt het!

New York Knicks at the Garden

Yes, I just scored some cheap tickets to a Knicks game! Derby mellan New Yorks Knicks och New Jersey Nets den 19 oktober i Madison Square Garden.

Vacker kväll i New York

Det regnade ordenligt i morse på väg till jobbet. Jag börjar förstå att det regnar en del här. Kanske därför det finns en helt annan paraplykultur som jag upplever saknas i Stockholm. Man till och med säljer paraplyer på gatan.. Ingen dum idé! Bra projekt för att tjäna extra-pengar för den som går i gymnasiet. Köp upp ett lager från Kina och sälj på gatan när det regnar i Stockholm. Allt går att köpa ifrån Kina, billigt.

Nu är det iaf en fin kväll och om någon timme ska jag möte upp några vänner för lite middag på stan. Trevlig helg!